Mass Effect
Spelade precis klart det och som den spelnörd jag är blir jag helt depp. Ungefär som när man har läst ut en bok man verkligen gillade. Jag vill kunna gå in i min lilla bubbla med hjälp av mitt spel och tro mig vara något jag inte är. För tänk att ha så extremt mycket ansvar att allt verkligen hänger på dig. Det är ju helt sjukt.
Och för dig som inte har den minsta aning om vad Mass Effect är för något så kan man förklara det så här:
I spelat väljer man att vara man eller kvinna och man ska rädda universum. Valen man gör påverkar allt och för min del sprängde jag upp en bas som gjorde att min chef blev skitarg. Fast vad spelar det mig för roll?
Det roliga är att jag först spelade Mass Effect 3 och rundade det. Sen spelade jag tvåan, det var den jag rundade nu. Så nu är det bara att spela ettan sen med. Och sen ska den här spelnörden få göra det hon gillar mest när hon spelat ett bra spel. Köra om allt från början. Det är mina grejer det.
Och sen måste jag erkänna något. Jag är hel tänd på en av karaktärernas röster. Skulle jag gå bara på röster och det kom någon som pratade det minsta likt han som gör rösten... Gud, jag vet inte vad jag skulle göra. Troligen sitta med vid öppen mun och klä av den stackars killen med blicken. Mahah, om killar visste hur ofta man gör det. Men skit i det, här kommer ett litet klipp där han pratar. Det hemska är att jag blir helt spelkär i honom även att han är en utomjording som har sylvassa tänder och inte är sådär lik en människa mer än att han går på två ben och två armar.
Väldigt väldigt super dåligt klipp, men han pratar. Och det är ju det som är grejen. Sen kan man konstatera, nu när jag kikade runt lite snabbt på klipp: Gud vad folk är NÖRDIGA, tio miljoner gånger värre än mig. Dessutom är alla elaka. Vad är det med dem? En gissning som är väldigt "dra alla över en kamm" är att dem flesta som spelar är killar. Och av min erfarenhet är dem inte alls lika empatiska som dem flesta tjejerna. Fan jag blir helt blödig av ingenting på sistone.
Och för dig som inte har den minsta aning om vad Mass Effect är för något så kan man förklara det så här:
I spelat väljer man att vara man eller kvinna och man ska rädda universum. Valen man gör påverkar allt och för min del sprängde jag upp en bas som gjorde att min chef blev skitarg. Fast vad spelar det mig för roll?
Det roliga är att jag först spelade Mass Effect 3 och rundade det. Sen spelade jag tvåan, det var den jag rundade nu. Så nu är det bara att spela ettan sen med. Och sen ska den här spelnörden få göra det hon gillar mest när hon spelat ett bra spel. Köra om allt från början. Det är mina grejer det.
Och sen måste jag erkänna något. Jag är hel tänd på en av karaktärernas röster. Skulle jag gå bara på röster och det kom någon som pratade det minsta likt han som gör rösten... Gud, jag vet inte vad jag skulle göra. Troligen sitta med vid öppen mun och klä av den stackars killen med blicken. Mahah, om killar visste hur ofta man gör det. Men skit i det, här kommer ett litet klipp där han pratar. Det hemska är att jag blir helt spelkär i honom även att han är en utomjording som har sylvassa tänder och inte är sådär lik en människa mer än att han går på två ben och två armar.
Väldigt väldigt super dåligt klipp, men han pratar. Och det är ju det som är grejen. Sen kan man konstatera, nu när jag kikade runt lite snabbt på klipp: Gud vad folk är NÖRDIGA, tio miljoner gånger värre än mig. Dessutom är alla elaka. Vad är det med dem? En gissning som är väldigt "dra alla över en kamm" är att dem flesta som spelar är killar. Och av min erfarenhet är dem inte alls lika empatiska som dem flesta tjejerna. Fan jag blir helt blödig av ingenting på sistone.
