FulSarah

Känns som om jag ska explodera om jag inte skriver av mig om allt som snurrar runt i mitt lilla huvud. Som ett geting bo. Det hjälper inte ens att skriva på mina "böcker". Hoppas att det här kan rensa huvudet eller också får jag skaffa mig en såndär skål som Dumbledore i Harry Potter har. Det vore inte helt fel.

 

Jag brukar ha svårt att släppa saker. Tydligen är Mass Effect det svåraste jag kan släppa. Är som en drog. Jag spelar nonstop för att bli helt handfallen när det plöstligt tar slut. Jag lyckades visserligen få Shepard att överleva, men till vilken nytta? Jag fick inte veta vad som hände och trots min vilda fantasi ville jag gärna ha fortsättningen på ett litet silverfat. Det hemska är att jag blir helt upprörd när jag tänker på det. Som om det är verkligt? Jag vet att det är ett spel. Något som man använder sig av för att fly verkligheten, inte för att dra in verkligheten in i spelet.

 

Och jag har spelat som manliga Shepard för första gången också. Mums vilken röst. Mamma och Daniel kollade hur han som gör rösten ser ut. De sa att jag nog inte ska kolla. Och jag har låtit bli, vill inte att min lilla illusion ska sprängas. Fast det är nästan alltid så. Har någon en underbar röst är utseendet inte det samma. Därför har jag kommit fram med en plan för mig själv. Om jag bara hör någons röst ska jag skapa mig en bild av personen. Oavsett hur personen låter ska jag tänka mig någon som inte är vacker. Tänker jag att alla är fula kan det ju bara bli bättre? Och nu lät jag som världens mest ytliga människa.

Jag har tänkt många gånger att jag borde skriva någonstans vad jag tycker om alla böcker jag matar mig själv med. Mycket för min egen skull, att jag ska få en bild av hur många böcker det är jag faktiskt läser. Därför tänkte jag försöka börja med det nu.

 

Den här boken: Stolthet och fördom och zombier var någon bok jag beställde hem på rean. Jag tyckte det lät lite lockande. Så när jag tittade på min bokhylla och funderade på vad jag skulle läsa nu plockade jag fram den. Eftersom att jag inte har läst Stolthet och fördom är jag inte bländad av orginalet och kan njuta av denna.

 

Den är underhållande och det är oftast vad jag söker när jag läser en bok. Det är en fördel om den är lätt, vilket denna inte riktigt är, men den är inte heller en av de tyngre böckerna som får en att dra sig i håret och undra när det ska hända något vettigt.

 

Jag har sett filmen och visste därför hur den skulle sluta, det är dessutom inte svårt att utläsa. Den var ändå bra tycker jag. Med extra kyddan i form av zombier, till tuffade karaktärer så föll den mig verkligen i smaken. Tog bara ett par dagar för mig att jobba mig igenom från pärm till pärm.

 

Inget mästerverk, men helt klart läsvärd i min mening.

 

Betyg: 3 av 5