Apor
I sommras följde jag med familjen till Kolmården. Där tittade vi givetvis på alla djur och barnen åkte bil som de kunde styra själv! Vilken upplevese det var, vi kunde inte göra något annat, var bara tjat om att åka bil. Alla andra barn verkade lika förundrade: kön var evighets lång.
Vi åkte linbana, vilket också var kul. Framför allt när barnen kom på att de kunde stå när korgen svängde. Det var lite läskigt tror jag, men mest kul. Djuren hamnade lite i skymundan, men huvudsaken var ju att de hade kul. Barnen alltså, djuren tror jag inte har jättekul på ett zoo. Inte för att de har så mycket roligare i det fria även om det är snällare emot dem. (Snällt att bli uppäten till lunch av en lejonfamilj?)
Stackarns lilla Elvira, hon hade haft vattenkoppor innan och de försvann aldrig. När Liza gick på sin bal ryggade alla äldre för de ville inte ha bältros, roligt nog får man inte det om man redan har haft vattkoppor.
Jag blev bästa kompis med en get och deras familjer. Var poppis en stund där. Sen gick vi in i ett litet hus bredvid parken. Där fanns det hur små söta apor som helst. Jag var helt kär och trodde att jag hade tagit hur många bilder som helst. Inte det inte, tre kort hade jag.
Det var den bästa av dem, då kan man tänka sig hur dåligt de andra korten blev.
Däremot hittade jag en bild jag tyckte var ganska fin. På en apa, hör och häpna.
Kommentarer
Trackback
